Time is running out..
Ledigveckan bara flyger iväg och försvinner. Snart dags att återvända till Aitik igen men då bara för fyra dagar, så skönt. Sen är det långledigt i 10! Om en vecka får herr brun smaka på gräs igen, tror både jag och han längtar ner.. Det finns inget friare än att åka till stugan och bara vara. Det är livet.
Igår var det den stora dagen för mina pinglor, student 2009 :) Det påminde mig om den gamla goda tiden, min student. Det är once in a lifetime och vi "gamlingar" sa det att visst var det roligt men det är inget man vill göra igen. Fem år sen, jag fick det svart på vitt. Jag blir äldre. Hej bara, vad det går ibland. Tyvärr blev det inget besök uppe på dundret då min lilla familj behövde mig men väl några fotografier innan de fina åkte upp.
C fick sig ett bad igår och det behövdes verkligen, han tom stod och njöt medan jag duschade honom. Stackarn har gått omkring och varit så smutsig så jag vet inte vad. Efteråt var han tvungen att påminna mig om att motionen uteblivit för dagen och betedde sig som en gangster när jag skulle leda honom torr. Thelma var inte alltför nöjd över cirkusen, hästar är inte riktigt hennes grej. Det gick bra till slut i alla fall.
Imorgon blir våran trio en duo, mamma och pappa kommer hem så Thelma återvänder till Masgatan. Ska bli lite skönt faktiskt, mindre hundhår att jaga runt i lägenheten. Den fick sig för övrigt en vårstädning i tisdags men jag vet inte om det syns längre :P Jag är helt otrolig när det gäller att lämna fel saker på fel plats, jag kan liksom bara inte sätta tillbaka det jag tar fram. Skumt det där, jag menar, hur svår kan det vara?
Till helgen är det hopptävlingar på ridklubben och visst blir man lite nostalgisk. Det är precis ett år sen jag och C tävlade sist och jag saknar det. Men tiderna förändras och som det ser ut nu blir det inte fler tävlingar för oss, tråkigt men sant. Det är mitt val, jag offrar tävlingar för pärlan. Min förhoppning är att jag ändå ska våga hoppa honom så smått i framtiden.
Kom på mig själv i morse att hur jag än gör så hamnar jag alltid i närheten av stallet. Tar oftast dit hundarna på en promenad, dels för att det är så himla hundvänligt och dels för att hästarna (hästen) får mig att må bra. Så egentligen, jag vet inte hur jag skulle klara av ett liv utan. Vad hade jag gjort liksom? Sprungit där och tittat ändå. Så ihelg blir det kik på tävlingar och kanske en spontan utgång? Vi planerar ingenting, händer det så händer det :)
Är lite uttråkad så ska försöka hitta på något att göra nu. Avslutar med två pinglor. Ja, en liten grabb får också vara med på ett hörn :)
Så himla fina!
Igår var det den stora dagen för mina pinglor, student 2009 :) Det påminde mig om den gamla goda tiden, min student. Det är once in a lifetime och vi "gamlingar" sa det att visst var det roligt men det är inget man vill göra igen. Fem år sen, jag fick det svart på vitt. Jag blir äldre. Hej bara, vad det går ibland. Tyvärr blev det inget besök uppe på dundret då min lilla familj behövde mig men väl några fotografier innan de fina åkte upp.
C fick sig ett bad igår och det behövdes verkligen, han tom stod och njöt medan jag duschade honom. Stackarn har gått omkring och varit så smutsig så jag vet inte vad. Efteråt var han tvungen att påminna mig om att motionen uteblivit för dagen och betedde sig som en gangster när jag skulle leda honom torr. Thelma var inte alltför nöjd över cirkusen, hästar är inte riktigt hennes grej. Det gick bra till slut i alla fall.
Imorgon blir våran trio en duo, mamma och pappa kommer hem så Thelma återvänder till Masgatan. Ska bli lite skönt faktiskt, mindre hundhår att jaga runt i lägenheten. Den fick sig för övrigt en vårstädning i tisdags men jag vet inte om det syns längre :P Jag är helt otrolig när det gäller att lämna fel saker på fel plats, jag kan liksom bara inte sätta tillbaka det jag tar fram. Skumt det där, jag menar, hur svår kan det vara?
Till helgen är det hopptävlingar på ridklubben och visst blir man lite nostalgisk. Det är precis ett år sen jag och C tävlade sist och jag saknar det. Men tiderna förändras och som det ser ut nu blir det inte fler tävlingar för oss, tråkigt men sant. Det är mitt val, jag offrar tävlingar för pärlan. Min förhoppning är att jag ändå ska våga hoppa honom så smått i framtiden.
Kom på mig själv i morse att hur jag än gör så hamnar jag alltid i närheten av stallet. Tar oftast dit hundarna på en promenad, dels för att det är så himla hundvänligt och dels för att hästarna (hästen) får mig att må bra. Så egentligen, jag vet inte hur jag skulle klara av ett liv utan. Vad hade jag gjort liksom? Sprungit där och tittat ändå. Så ihelg blir det kik på tävlingar och kanske en spontan utgång? Vi planerar ingenting, händer det så händer det :)
Är lite uttråkad så ska försöka hitta på något att göra nu. Avslutar med två pinglor. Ja, en liten grabb får också vara med på ett hörn :)
Så himla fina!
Kommentarer
Trackback
