I'm not even close
Länge sen sist. Har haft lite att stå i de senaste dagarna så har helt enkelt inte hunnit med bloggen. Egentligen kvittar det för utan motivation hade det bara blivit skitsnack ändå. Som alltid annars :)
Det blev inte så mycket av den där lördagen ändå.. Bowlingen var rolig men med lite alkohol i kroppen blev man liksom lealös på nåt sätt. Kloten rullade inte riktigt våran väg, haha. Fast våran outfit var tuff ändå. Så helt klart värt trots att jag lämnade in redan 19.30 och gick och la mig. Blev återigen för hårt att sätta igång så pass tidigt. Nu är det slut på allt vad festande heter på mycket länge. Är måttligt less på Gällivares utbud av det mesta. Har fått lite uppdrag att göra så de får komma i första hand.
Idag drog en oro över mig. Något som fick mig att må riktigt dåligt, jag är faktiskt rädd och det brukar jag inte bli. Avvaktar till imorgon innan jag tar något som helst beslut, de får kolla upp det på morgonen. Jag har ingen aning om vad jag gör utan, hur jag överhuvudtaget ska kunna orka. Förhoppningsvis överdriver jag i vanlig ordning när det kommer på tal men klumpen i magen är inte rolig.
Dagen har i övrigt bestått av lite plugg, förstår ingenting as usual men ska ta tag i det på riktigt under morgondagen. Underhåll av C, en promenad med E och soffliggande. Hann förbi vårdcentralen och lämna det där provet också, ger för övrigt upp det där nu. Har ju inga besvär just så det får vara.
Inne i downperiod dessutom, fattar inte hur jag kan vara så jävla upp och ner hela tiden. Hade inte varit fel att liksom följa nån slags linje och vara lite mer jämn. Men det är väl så, livet är en berg&dalbana. Annars har jag mest tråkigt nu, hade bara velat komma bort härifrån ett tag. Bort från Gällivare, bort från allt som gör mig såhär. Är det kanske dags att prova en ny väg? För trots att jag är feg och alltid går på säkerhet kanske det är på tiden att chansa? Det kan ju inte värre än att gå åt skogen. Har ju trots allt hänt många gånger förr, fast jag tagit de säkra vägarna.
Såg Changeling igår, och herregud vilken gripande film. Den gjorde mig så upprörd och ledsen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Satt och svor i soffan medan Emelie försökte lugna ner mig och förklara att det var så förr. Det är galet hur man kan behandla människor på det viset. Ändå är jag beredd att ge den ett högt betyg, har aldrig sett en film som berört mig så mycket. Passade på att se på Bolt också när vi ändå var igång, ny favorit! :)
Ska avrunda här och sitta och lyssna på mina låtar. De jag lyssnar när jag är nere, de som fungerar..
Det blev inte så mycket av den där lördagen ändå.. Bowlingen var rolig men med lite alkohol i kroppen blev man liksom lealös på nåt sätt. Kloten rullade inte riktigt våran väg, haha. Fast våran outfit var tuff ändå. Så helt klart värt trots att jag lämnade in redan 19.30 och gick och la mig. Blev återigen för hårt att sätta igång så pass tidigt. Nu är det slut på allt vad festande heter på mycket länge. Är måttligt less på Gällivares utbud av det mesta. Har fått lite uppdrag att göra så de får komma i första hand.
Idag drog en oro över mig. Något som fick mig att må riktigt dåligt, jag är faktiskt rädd och det brukar jag inte bli. Avvaktar till imorgon innan jag tar något som helst beslut, de får kolla upp det på morgonen. Jag har ingen aning om vad jag gör utan, hur jag överhuvudtaget ska kunna orka. Förhoppningsvis överdriver jag i vanlig ordning när det kommer på tal men klumpen i magen är inte rolig.
Dagen har i övrigt bestått av lite plugg, förstår ingenting as usual men ska ta tag i det på riktigt under morgondagen. Underhåll av C, en promenad med E och soffliggande. Hann förbi vårdcentralen och lämna det där provet också, ger för övrigt upp det där nu. Har ju inga besvär just så det får vara.
Inne i downperiod dessutom, fattar inte hur jag kan vara så jävla upp och ner hela tiden. Hade inte varit fel att liksom följa nån slags linje och vara lite mer jämn. Men det är väl så, livet är en berg&dalbana. Annars har jag mest tråkigt nu, hade bara velat komma bort härifrån ett tag. Bort från Gällivare, bort från allt som gör mig såhär. Är det kanske dags att prova en ny väg? För trots att jag är feg och alltid går på säkerhet kanske det är på tiden att chansa? Det kan ju inte värre än att gå åt skogen. Har ju trots allt hänt många gånger förr, fast jag tagit de säkra vägarna.
Såg Changeling igår, och herregud vilken gripande film. Den gjorde mig så upprörd och ledsen att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Satt och svor i soffan medan Emelie försökte lugna ner mig och förklara att det var så förr. Det är galet hur man kan behandla människor på det viset. Ändå är jag beredd att ge den ett högt betyg, har aldrig sett en film som berört mig så mycket. Passade på att se på Bolt också när vi ändå var igång, ny favorit! :)
Ska avrunda här och sitta och lyssna på mina låtar. De jag lyssnar när jag är nere, de som fungerar..
Kommentarer
Trackback
