unexpected
klockan är mycket, egentligen för mycket men vad gör man när sömnen inte vill infinna sig? jo, man sätter sig vid datorn och skriver ett blogginlägg.
det är terapi. för kroppen och själen och man mår bra av att skriva av sig. det är något nytt jag lärt mig. och just det är vad som är så jäkla bra, man lär sig nya saker hela tiden. man kommer dö ofullständig och med vetskapen om att man aldrig kunde eller visste allt men det är också vad som är tjusningen med att leva. tänk att få vakna upp varenda morgon och undra vad dagen har att erbjuda och om man kommer lära sig något man inte redan kan. eller vet. för så är det, varje dag har något nytt att komma med.
väntat eller oväntat, det spelar egentligen ingen roll för i alla fall jag gläds åt att vara som jag är och lära av mina misstag. det har hänt, flera gånger, att jag gjort om dem men för varje gång blir jag lite klokare och en vacker dag kommer jag nog inse att that's it. jag gör inte om det igen?! det är nog så :)
jag mår bra när jag får skriva, om vad som helst, vilken tid på dygnet som helst. det kan vara något helt ovesäntligt och saker som absolut ingen förstår men så länge jag förstår mig själv och det jag gör så spelar det ingen roll. har fått höra, flera gånger, att jag är en svår människa men vad vore världen utan dom? det är mycket möjligt att jag ibland är lite för tvär och lite för tjurig och lite för mycket, och till viss del försöker jag få bort det men skulle jag ändra mig så radikalt att ingenting fanns kvar så skulle det ju inte längre vara jag. jag är den jag är och det får man acceptera, vill man inte det så finns det inte mycket att göra.
har i alla fall kommit till insikt. för faktiskt så finns det dom som uppskattar mig, precis som jag är, precis som jag beter mig. och dom har fått mig att förstå det jag inte ens själv förstått förut, att jag är bra. att jag ska fortsätta vara just jag. ett plus i kanten till mina fina.
dags att borsta gaddarna och hoppa i säng, tidig morgon imorgon.
sovgott.
