Someday I get what I want..
Det slog mig just att det inte är så länge kvar till jul. Det är nästan skrämmande hur fort tiden går. Hur fort saker och ting kan ändras, från det ena till det andra. Och det är skrämmande hur man kan känna så olika från en dag till en annan.
Sitter, för en gångs skull, ensam och tittar en film i min lya (händer inte så ofta numera att jag är här) På ett sätt är det skönt, att vara ensam. Men samtidigt är det, just, så ensamt. Den senaste tiden har jag verkligen avskytt ensamheten och allt vad den innebär medan jag tidigare kunde sitta ensam mest hela tiden. Tack vare sånt som händer lär man sig att uppskatta små saker och genomgå förändringar.
Jag är långt ifrån samma människa jag var för några år sedan, jag är inte ens säker på att jag är samma människa som jag var för bara några månader sen. Det är verkligen så, att med tiden förändras man. På gott och ont.
Jag vet att jag har massor med fel och brister, precis som de flesta (alla?) men jag försöker varenda dag att ändra och förbättra mig. Till viss del förstås. För, trots allt, är jag bara jag och det vill jag inte radera ut :)
Jag tror inte på att det finns några dåliga männsikor, bara människor som känner sig själv dåligt. And that's a big difference.
Bara en sak till; Varför har filmer alltid lyckliga slut? Så är det faktiskt inte alltid på riktigt..
